I mandags lamnade vi Ao Nang for Koh Phangan. Samma dag la vi in vara stora backpackerryggsackar i vart fortidsbokade rum, packade ner de viktigaste sakerna i var sin liten bag och kopte en batbiljett till Koh Tao till dagen efter. Lycka var att aka bat utan att ha en 15 kilo tung puckel pa ryggen! Ingen traningsvark har inte vilket vi annars brukar fa (vi har forlorat titeln som Skovdes fysmonster for langesen).

Val framme i Koh Tao gjorde vi vart for att minska vaxthuseffekten och tog spirorna istallet for taxi till det hotell som vi tidigare sett ut. Med Emelie som gps tog vi oss fram langs den drygt 3 km langa vagen, och vi gick inte vilse en enda gang. Har vill Emma poangtera vilket kartgeni den dar Svempa ar!


Vart hotell var jattefint med mycket gronska. Det kandes riktigt ombonat och for forsta gangen under resan borjade vi intressera oss for vad de olika vaxterna hette (rullatorn next). Solen glorifierade dessutom var dag med dess stralande sken vilket vi mottog med oppna armar efter tva dagar med hallregn.




Efter att ha kollat in hotellet drog vi ner till beachen for att bli annu mer pepparkakslika. Sa skont var det och vi njot riktigt ordentligt. Roligast var nar vi tyckte att vi hade fatt syn pa en riktig snygging i vattnet och sa kliver denne upp ikladd..SPEEDOS! Doh-noh. Rida ner.

Koh Tao ar annars kant for att vara dykarnas paradis och det marker man verkligen av da det kryllar av bade personer i vatdrakt och dykbutiker. Vi har dock inte tankt att dra pa oss nagon syrmask och aka ner ett par trettio meter under vattnet, vi far ett mindre panikanfall av bara tanken. Det ar inte latt att vara fiskhatare i det hara landet!

   
Nagra timmar pa stranden gjorde oss hungriga sa vi drog till en mexikansk restaurang for att dova magens klagorop. Och det var sa sinnes gott! Fajitas med massa gronsaker, guaccamale (stavning?) och cheesesas. HOLY MAMA! Akta och ren matlycka i dess mest naturliga form (pa svenska: sa himla gott, kanmanbestallaentallriktilltrordu?)
Kvallen spenderade vi pa stranden i solnedgangen och fascinerades aterigen over hur vackert vara kara jord ar skapad. Senare gjorde vi nagot sa gammaldags som att skicka vykort, sa nu morfar Birger, mormor & morfar Andersson och farmor & farfar Svensson har ni nagot som vantar i brevladan.

Idag har vi tagit det lugnt pa stranden innan vi vid tre tog baten tillbaka till partymeckat. Vi tackar Koh Tao for ena fantastiska 28 timmar!