Eftersom mamma och pappa har farit till de hockeyreligiösas land är jag nu en lonleywolf på hemmaplan, vilket känns lite konstigt. Väggarna inbjuder inte till en givande konversation direkt. Därför passar jag på att bjuda hem folk till mitt röda lilla hus och idag kom några kära gamla klasskamrater på besök. Te, minnen, den obligatoriska frågan om civilstånd, garv och lussebullar får sammanfatta eftermiddagen. Amen!       

/Emma